måndag 8 september 2014

LOGIK OCH SUNT FÖRNUFT



Om du var från en annan planet och landade i Sverige, eller någon annan stans för den delen, och du kunde förstå språket, hur logisk tror du vår livsföring och det sätt vi lever på skulle te sig för dig?

När man är helt involverad i något (som till exempel vårt moderna samhälle) så blir man ofta blind för den idioti som man bara accepterar som en del av hur allt är. Det stora flertalet människor bara gör som alla andra och accepterar vad som än råkar vara normen där de bor.

Det kanske har att göra med vår natur som människor med en bakgrund i stammar och klaner. Som naturfolk var vi tvungna att samarbeta för att jaga, fiska, samla, odla, hålla vakt mot faror, bostäder etc. oftast under en ledare av ett eller annat slag. Så vi är kanske programmerade att följa med och bidra till vad som än pågår omkring oss.

Som människor så har vi normalt överlevt bättre när vi samarbetar och hjälper varann än när vi slåss eller motarbetar varann. Se bara på de platser som folk lever i fred med varann och de där motsättningar och oroligheter råder. Ömsesidigt bistånd är en naturlig sak och en logisk överlevnadsstrategi – så länge det sker på en frivillig basis.

SAMTYCKE

Detta med samtycke och frivillighet är ett av fundamenten i alla mänskliga mellanhavanden. Ta en gruppvåldtäkt till exempel. Enligt demokratiprincipen så är det inget som helst fel om ett gäng män bestämmer sig för att våldta en kvinna. Om åtminstone två män och en kvinna röstade om saken så skulle allt som behövdes vara att männen röstade för sex , för att det skulle vara helt OK för dem att ha sex – även om kvinnan var ovillig. Och kämpade kvinnan emot, så skulle de ha rätten att tvinga henne till sex. Men stort sett alla människor håller med om att det är ett brott att ha sex med en ovillig deltagare – oavsett hur många som ”röstar emot” en ovillig part.

Samma sak gäller stöld. Ett rån är ett rån, även om rånarna är fler än en och de tar sitt offer och röstar om ifall han har rätten att behålla sin plånbok, mobiltelefon, eller vad det nu är de vill ta ifrån honom. Det spelar ingen roll om det är två rånare eller hundra. Utan frivillighet och samtycke är det ett brott att tvinga andra till handlingar de inte håller med om eller som de ser som skadliga för deras överlevande.

Men om vi tittar på dagens samhälle så upplever de flesta att de inte har ett medvetet val eller rätten att säga ”Nej” i en hel mängd frågor. - vare sig det rör sig om skatter, uppfostran eller utbildning av ens barn, ”obligatoriska” avgifter, hur fort man får köra, rätten att dö, etc.

Så någonstans har vi här lagt logiken på hyllan och accepterat att vissa människor har rätten att tvinga sin vilja på andra människor – trots att vi alla föddes med lika fri- och rättigheter, utan att någon är en annans slav eller en annans herre. Det enda sättet som någon kan fås att göra något är med hans eller hennes samtycke. Logiskt sett måste det vara på det viset, om inte så är gruppvåldtäkt och grupp eller gäng-rån helt OK.

Det finns ett undantag till. Om vi utgår från att vi som människor har vissa odisputabla fri- och rättigheter. Till exempel de som anges i ”FN deklarationen för mänskliga rättigheter”. Om någon vägrar att respektera en annans rättigheter, utan i stället trampar på dessa, så har han eller hon därmed givit upp sina egna fri- och rättigheter, och de riskerar att bli inlåsta, förlora egendom, eller få stryk eller till och med bli dödade. Vi ser det som logiskt att vi har rätt att försvara oss mot någon som avser att skada oss eller våra nära. Vi ser det vidare som vår rätt att försvara våra tillhörigheter från att tas från oss.

Så hur kommer det sig att vi accepterar att bli dikterade, bestulna, medicinerade, tvingade, etc. av vissa människor men inte av andra. Om samtycke saknas så är det stöld att ta pengar från oss, oavsett vilka procedurer som används för att göra detta.

Faktum är att vi har fostrats till tron att vissa har rätten att tvinga oss att agera mot vår vilja. Som små barn så fattade våra föräldrar en massa beslut för oss och tvingade oss att göra saker. Många av dessa saker var för vårt eget bästa, men många var också för föräldrarnas bästa. Som vuxna finner vi andra som fattar beslut för oss och som behandlar oss som barn. En del av dessa beslut är för vårt eget bästa men långt mer är för beslutfattarnas bästa. Både föräldrarna och beslutsfattarna kan ses som att de har anförtrotts ett ansvar som de måste axla och göra sitt bästa för att verkställa. Föräldrarna har givits ansvaret av Naturen eller Gud för människorasens fortbestånd. Beslutfattarna har anförtrotts av oss Folket att se till att vi har ett fungerande och rättvist samhälle. Det är meningen att allt de gör skall vara till folkets fördel – inte deras.

Allt som politiker och offentliganställda har, kommer från oss – folket. Antingen som vår andel av landet eller världen, vilka de anförtrotts att förvalta för allas bästa, eller genom skatter som vi i vår okunnighet tror att vi måste betala – vare sig vi vill eller inte. Altså är folket de egentliga herrarna och var makten i sanning har sitt säte.

Här kommer detta med logik in i spelet. Likaså förmågan att titta på den värld vi lever i som om vi inte var en del av den – som om vi var från en annan planet och såg det här samhället för första gången.

De flesta väljer att bortförklara eller rättfärdiga en orätt, snarare än att inse att de lurats eller varit del i något som går emot sunt förnuft, rättvisa och samvete. En stor människa sväljer sin stolthet och medger att han eller hon hade fel, och gör sitt bästa för att ställa saker till rätta. Andra väljer att försöka rädda sin stolthet genom att insistera att att det som gjordes var OK av ett eller annat skäl.

Det har sagts av folk mer lärda än mig, att driften att ”ha rätt” är så nära förknippad med vårt överlevande att det är en av de sista saker vi som människor ger upp innan döden. Även om saken vi försöker ha rätt i, faktiskt inte är logisk. En alkoholist eller knarkare ljuger inte bara för andra om sitt missbruk, men också för sig själva. Att medge att man hade fel känns som att kasta in handduken och ta ett steg närmare sin undergång.

UTBILDNING

I skolan får vi lära oss en massa saker som få av oss någonsin använder senare i livet – som hur man räknar ut ytan på en triangel, finner kvadratroten på ett tal eller när Karl den XII dog. Men saker som vi använder dagligen, som olika typer av kontrakt, hur man hushållar med pengar och vårt förhållande till av människor ”stiftade” lagar, saknades nästan helt från utbildningen som var menad att ge oss en god start i livet.

Det verkar mer som om syftet med skolan var att lära oss tidigt att gå upp när det är dags, slänga i oss en frukost och resa till ett ställe vi måste vara på vid en viss tidpunkt och där vi har vissa tider då vi måste göra vad vi blir tillsagda att göra, med lite schemalagda raster emellan. Samt förstås att respektera regler och personer i auktoritet. Låter som ett bra träningsläger för arbetare eller undersåtar.

Framför allt fick vi inte lära oss reglerna och logiken bakom kritisk analys, kritiskt eller logisk tänkande. Detta är en liten vetenskap i sig och mer ett ämne för en bok, men det finns en del enkla regler som borde vara självklara. Här är några exempel:



Om ett visst förfarande inte producerar ett önskvärt resultat, så kommer det troligen inte att göra så i framtiden. Om du tar din bil till en verkstad för ett fel, och den kommer tillbaka utan att felet är fixat – och efter flera försök så är bilen fortfarande inte fixad, hitta en annan verkstad som möjligen kan fixa den. Detta verkar logiskt för de flesta.
Så varför kan vi inte vara lika logiska när det gäller politik? Vad är det för mening med att gå och rösta på olika partier – vare sig de är till vänster, höger eller i mitten, om saker och ting inte blir bättre, men vi som samhälle bara tycks rulla vidare mot ruinens brant, oavsett vilket av de stora partierna som får makten?

Albert Einstein lär ha sagt något i den här stilen ”Vansinne är att göra samma sak om och om igen, och förvänta sig ett annorlunda resultat”.

En annan regel är ”Observera vad som faktiskt händer, snarare än att lyssna till vad någon påstår är vad som händer”. Om föräldrarna säger att jultomten kommer under natten och lägger klappar under granen på Julaftonsnatten, så skulle det inte mycket observation till för att räkan ut att det är en fysisk omöjlighet att en man (även om han har några hjälpare) kan placera presenter i varje hem på Jorden med barn i – under loppet av en natt.

Men när vi ser hur vårt välstånd sakta urholkas och arbetslöshet och brottslighet breder ut sig på sina håll, när enligt all logik vi borde få det bättre och bättre allteftersom vi bygger vidare på vad våra förfäder redan byggt, så borde det vara uppenbart att den smörja som väller ur munnen på politiker och andra makthavare inte är något annat än rena lögner och att sanningen står att finna någon annan stans. Trots detta så involverar vi oss i debatt om olika ekonomiska modeller eller styrelsesystem och ältar populära teorier fram och tillbaks – inte olikt en släktmiddag efter några timmar då alla haft för mycket att dricka och käftar i munnen på varandra utan att lyssna eller tänka efter.

Om något inte verkar vettigt eller inte tycks stämma med vad som sägs, så innehåller det med största sannolikhet en eller flera lögner. Ta ett steg tillbaks, försök hitta vad det hela började, vilka som var involverade, vilka som tjänar på att sanning döljs, vem sade vad, vilka har intressen i saken i fråga, vad kan verifieras som sanning och vad är osäkert, och så vidare. Följ varje ledtråd som inte verkar vettig. Fråga; Vem, När, Var, Hur och Varför?

SANNING OCH LÖGN

Någorlunda sunda människor tycker inte om att träta och bråka med varann. När en konflikt råder, så kan man fråga de olika involverade Vem som sade eller påstod en viss sak om en annan, om man gör detta med båda sidor så kommer man oftast fram till att en tredje person spred rykten eller lögner eller gjorde saker som verkade vara gjorda av en av de trätande – för att skapa konflikt och osämja. Vi kan se detta dagligen om vi lyssnar på nyheterna om olika konflikter i världen, och sedan börjar undersöka närmare – kanske i alternativa media på nätet eller genom att prata med folk från de berörda områdena.

Det finns dokumentärer på YouTube som visar hur skådespelare används inom nyhetsmedia och att samma ansikten dyker upp i helt skilda händelser. 9/11 är ett praktexempel på hur det som sägs vara inte är så, utan gjordes för att skapa konflikt och hat. Exemplen är oräkneliga. Historien är full av dem, och millioner döda och maktkoncentration har blivit resultatet.

När jag hör en nyhet på radio eller läser om något i en tidning, så utgår jag från att det troligen är osant eller en halvsanning.

Om vi hade en trygg välmående värld, där folk levde i gott samförstånd och fred, så skulle det inte finnas någon anledning att ha stående arméer eller enorma vapenarsenaler. Vi skulle heller inte behöva alla dessa ”ledare” och politiker. Internationella bankirer skulle inte kunna tjäna miljarder på krig och förslavandet av hela nationer via ett sjukt pengasystem där alla utom dem förlorar. Så för att behålla makten måste de hela tiden skapa konflikter och en farlig omgivning.

När folk inte längre tror på detta skådespel och börjar dra logiska slutsatser, så kommer världen att ändras för det bättre. Om vi inte kan göra detta, så kommer vi nog att hamna på listan av utdöda arter, medan flugor och andra mer konsekventa livsformer lägger sina ägg i mun och ögon på de sista människorna som dog av sin egen dårskap.

Människans största tillgång är hennes tankeförmåga och logik – använd dem!

Kent



tisdag 2 september 2014

Lever vi i verkligheten eller en drömvärld?



När jag läser vad folk delar, postar och skriver i olika facebook-grupper eller forum, så är det som slår mig mest hur fast vi tycks sitta i övertygelsen att allt vi ser och hör och omges av är verkligt och sant.
Så jag tänkte fortsätta att upprepa den huvudsakliga linje som går genom den här bloggen. Kanske om jag säger det på olika sätt om och om igen, att det är lättare att förstå. Jag vet förståss att många redan förstår, men vi behöver bli många fler än vi är idag, om vi skall komma någon vart.

 
Om det är en sak vi människor är bra på så är det att hitta på saker. Vi får idéer och vi övertygar andra om värdet av dessa idéer. Idéer kan vara otroligt kraftfulla. De har ändrat historien. De har skapat välstånd och fred och de har fått människor att slakta varandra som djur. De har skapat nya civilisationer och de har fått imperier på fall.

Men en gemensam sak som alla idéer har är att de är ett fenomen av vår inre tankevärld. De är endast något som vi har i huvudet.

Sedan kan dessa idéer manifestera sig i den påtagliga världen i våra handlingar och det vi skapar. Tanken att ”det är bäst om alla kör på samma sida av vägen” är en idé – det faktum att vi gör så är resultatet av denna idé eller överenskommelse. När flera anammar en viss ide och agerar enligt den så har vi en överenskommelse.

På samma sätt kan jag komma upp med en idé på hur jag skulle vilja bygga ett hus. Om ett hus resulterar så är detta hus inte min idé – det är det fysiska resultatet av den. Nu gäspar du kanske käre läsare och säger ”Visst fan, det är ju självklart. Har du inget bättre att säga?”.

 
Men om jag skulle säga att ”Det finns ingen annan verklig lag än naturlagarna” eller ”Regeringen finns inte i verkligheten, utan bara i våra sinnen.” då blir det ofta annat ljud i skällan.

Men om jag bryter mot lagen kan jag ju bli tagen av polisen, dömd, bötfälld eller kastad i fängelse, och det är verkligt. Därför måste lagen vara verklig.” Nej, människan som agerar som polis, människan som agerar som åklagare, människan som agerar som domare och alla andra människor involverade (oftast dig inkluderad) agerar alla med samma övertygelse eller överenskommelse när det gäller en viss idé – till exempel, att det är fel att strypa svärmor. Lagen som säger att du inte skall mörda finns bara på papper (vilket är dokumenterandet av en idé) och i våra sinnen. De flesta är överens om att det är bäst om vi inte tar död på varann, och därför skrevs det ner som en mänsklig överenskommelse/lag. Men denna ”lag” har ingen fysisk påvisbarhet, till skillnad från tyngdlagen eller lagen om Orsak och Effekt. Folk dödar faktiskt varandra hela tiden världen över, så det är ingen Naturlag. Nu tog jag mord som exempel här. Det kunde lika gärna handlat om skatt eller TV licens.

Samma gäller Regeringen. ”Men den är ju verklig” hör jag någon säga. Människorna som agerar i egenskap av olika positioner i Regeringen är verkliga. Deras kläder är verkliga. Byggnaderna de använder är verkliga. Datorerna, häftapparaterna, pennorna, telefonerna, osv. är verkliga – men Regeringen själv är inget annat än en idé vilken har många anhängare. Dessa människor är bara människor som du och jag (kanske bara lite mer hjärntvättade eller oärliga).




Det första man blir blind på är ögonen, sägs det. Det är inte lätt att se något annat än det man tror sig se. Vad man än är inblandad och engagerad i är det som är mest verkligt för ögonblicket. När jag först kom till mitt Regemente när jag gjorde lumpen så tänkte jag ”Dom här människorna är ju inte kloka.” men efter några veckor så stampade jag i ledet som alla andra, och spelade med i deras spel (även om jag kanske var lite mer av en rebell än de flesta).

Nu kan man givetvis säga att ”Verkligheten är vad vi är överens om, eller betraktar som verkligt” och det är väl i och för sig sant. Vad jag menar när jag säger ”verkligt” här är ”En fysisk realitet”.

Men låt oss titta på hur vi som människor arrangerar våra liv och använder fiktioner (idéer, övertygelser, tro, överenskommelser, etc.) i vårt dagliga liv och samverkan med varandra.

Varför inte börja med ditt namn. Är du ditt namn? Om en polisman håller upp ett papper med ditt namn på och frågar ”Är det här du?” vad svarar du då?

Namnet är en fiktion som hittades på så att vi i vårt språk (också en fiktion) kunde särskilja på varann. Det är en symbol eller etikett vi bär omkring. Men vi är inte etiketten vare sig i form av en ljudkombination eller en bokstavskombination. Vi är den vi är. Vi är som en Joker i en kortlek – vi kan spela vilken roll som helst i livets spel – begränsade endast av våra egna tankar och överväganden (och kanske vissa fysiska attribut).

Om vi var telepatiska, så skulle vi inte behöva gå via denna otympliga konstruktion – språk och namn. Om vi behärskade telepati helt och fullt, så skulle jag kunna förmedla alla sinnesupplevelser och känslor jag ville till mottagaren. Jag skulle inte behöva säga en persons namn för att göra klart vem jag menar. Jag skulle kunna förmedla hur personen ser ut, luktar, rör sig, tänker, skrattar, och agerar. Mottagaren av min kommunikation skulle ha en mycket mer exakt bild av vem jag menar än om jag bara sade ett namn.

Just nu, så ser så gott som alla människor, det nuvarande samhället som något stort, något etablerat, något orubbligt, något mycket verkligt och påtagligt. Men är det verkligen så?

Se på alla forna imperier, kungariken, religioner, handelsimperier, regeringsformer, etc. De upphörde alla att existera en vacker dag (kanske med undantag av en liten minoritet som fortfarande bär på en tro eller övertygelse). Den dagen var den dag då knappt någon längre trodde på saken i fråga, och den hade förlorat all praktisk vikt.

Ingen eller ytterst få tror längre på de gamla asa-gudarna eller att de kommer till Valhalla när de dör. Men för inte så länge sedan var detta mycket verkligt och sant för de flesta Nordbor.

Lika lite betyder det Persiska Imperiet idag, eller Ming-dynastin. Folk slutade tro på dem för länge sedan. Romarnas handelsrike finns inte längre (vissa hävdar att det omformade sig till en religion, och fortsatte att utöva sin makt genom Katolska Kyrkan, och detta är i så fall ett nyare ”rike” i en annan form). Det förföll sakta inifrån (de som tidigare trodde på denna idé och överenskommelse, slutade göra så) och kunde inte finna tillräckligt många ”troende” för att hålla ihop det hela.




SAMHÄLLETS FÖRFALL

Vi har idag ett samhälle i förfall. Det närmar sig sakta men säkert en punkt då tillräckligt många kommer att vilja bli av med det, eller i alla fall drastiskt reformera det. Här är några punkter som jag anser kommer att leda till detta:

  1. Överbeskattning av folket och slöseri med allmänna medel, eller användandet av folkets pengar till krig som folket inte har något intresse i eller vill vara del av.
  2. Stjälandet av folkets gemensamma egendom genom att Staten säljer kraftverk, mark, mineral tillgångar, etc. till privata eller utländska företag. Man kan inte ge bort vad man inte äger. Staten är menad att vara en förvaltare inte en ägare av våra resurser.
  3. Våra offentliganställda som vi anlitat för att ta hand om vissa funktioner i vårt samhälle, börjar bete sig som om de vore våra chefer eller slav-ägare. Socialarbetare stjäl barn från familjer och adopterar bort dem. Tjänstemän agerar som om deras ord och vilja är all lag som vi har idag. De bestämmer vad för reningsverk du måste ha till ditt avlopp eller hur ofta sotaren skall komma och feja skorstenen. Vi behandlas som imbecilla barn utan rättigheter, ansvar eller sunt förnuft.                                                           
  4. Stat och politiker tycks arbeta för andra intressen än folkets. De tillåter massinvandring utan att det finns ett behov i form av arbetstillfällen eller bostäder till alla. De lämnar över landet till en odemokratisk”Regeringarnas Regering” - EU som ligger bortom vår kontroll och som inte ens lyckats få en godkänd revision av sina finanser på, jag vet inte hur många, år. De skickar våra soldater till att ta del i krig som inte har något med vårt land att göra. De har avskaffat Sveriges neutralitet och allierar sig med USA och NATO.
  5. Vi går snabbt mot ett samhälle där få människor behövs längre, för maskiner kan göra vad vi gör bättre. Vi har redan självkörande bilar som testats i tusentals mil i USA. De tröttnar inte, de blir inte distraherade och de har mindre olyckor. Det är bara en tidsfråga till så gott som all yrkestrafik kommer att skötas av lastbilar och bussar som kör sig själva. Fabriker befolkas av robotar och underhålls personal. Nanoteknologi och 3D-skrivare kommer att tillhandahålla många nödvändigheter och prylar på närnivå. Jordbruken tas över av stora bolag som idkar massdrift och slår ut mindre gårdar. De rika behöver oss inte längre som arbetskraft. Få saker upprör folk så mycket som när de inte behövs längre – speciellt om de inte kan tjäna ett uppehälle längre.
  6. När rättssäkerheten och principen att alla har lika värde och rättigheter och är lika inför ”lagen”, inte längre verkar tillämpas i praktiken, då blir myndigheter, polis och rättsväsendet instrument för förtryck, snarare än en garanti till rättvisa.
  7. När pengasystemet är designat så att skulder, räntor och omsättning måste växa hela tiden för att hjulen skall fortsätta gå runt, och när vissa som tillskansat sig kontroll och ekonomisk makt tjänar obscena belopp medan de flesta är fattigare idag än de var för tio eller tjugo år sedan, så inträder en obalans som kan stjälpa hela samhället. Vårt pengasystem idag, där ”pengar” skapas genom lån, vilka måste betalas med räntor som det inte finns pengar till (då pengarna till räntan inte skapades) så måste mer och mer lånas hela tiden. Matematiskt betyder det att vårt pengasystem är utformat att brista en vacker dag. Den dagen är nog inte långt borta.                                                                                               
  8. När Staten börjar agera som om den vore Gud och stiftar lagar som går emot folks intresse och kultur, så kommer missnöje och olydnad att följa. Lagar lär vara på gång där man inte får föröka plantor med delning eller egna frön längre, utan måste köpa storföretagens frön och plantor. I Spanien beskattar staten solljus för elproduktion – Spanska staten måste tro att den äger Solen. På många håll i USA är det förbjudet för villaägare att odla egna grönsaker på tomten eller ta vara på regnvatten från stuprören (Staten måste äga regnet). Dessa saker kommer mer och mer. Man kan fråga sig hur länge det skall fortsätta innan folk börjar lyncha politiker och tjänstemän.
  9. Här i England där jag bor, och i USA och Canada med flera ställen, så liknar polisen mer och mer militärer, och beter sig mer som en ockupationsstyrka än som de allmänhetens tjänare de var menade att vara, deras roll verkar mer och mer vara att driva in böter och haffa dem som inte följer alla nya idiotiska ”lagar” och ”förordningar”, snarare än att bibehålla fred i samhället, eller vara en väktare som håller reda på dem som möjligen kan orsaka skada för sina medmänniskor.
  10. När ”brott” mot Statens ”dekret” prioriteras över stöld, inbrott, misshandel, förskingring, etc. gentemot vanligt folk, så förlorar folket respekten för politiker, tjänstemän och polis och ser dem som översittare och parasiter, snarare än välgörare.

Jag skulle kunna fortsätta, men jag tror ni kan se vad jag menar.

När en idé som ett samhälle inte längre gagnar majoriteten av dess anhängare, så kommer den snart att överges. Tvinga den på folk och det kommer att sluta mycket olustigt.

SLUTSATS

Vad jag vill få folk att inse, är att allt som vi har i form av organisation av samhället, inte är annat än idéer. De har ingen fysisk närvaro. De finns bara i våra huvuden och som nedteckningar på papper eller i datorer. Därför finns de inte utan oss och vårt samtycke.

Du och jag skapades av Naturen eller någon annan skapande kraft, vilken vi inte fullt känner eller förstår. Vi är vår Skapares Skapelse. Lagar, Regeringar, Landsting, Kommuner, Domstolar, Polis, Militär, EU, FN, IMF, etc. är alla våra skapelser (skapade av människor). Skaparen är alltid överordnad skapelsen. Därför kan rent logiskt sett inga mänskliga påfund vara bindande på en människa utan hennes medgivande. Se andra inlägg i den här bloggen om du inte förstår vad jag menar här. Till exempel: ”Skillnaden mellan Dig och Dig Själv” ”Vad är Sverige” ”En annorlunda identitetshandling” och ”Öppet brev till myndighetspersoner”.

Frihet börjar liksom allt annat med en idé. Idén att du är din egen herre och att ingen annan är så. Nu kan du agera enligt den idén och börja ta kontroll över ditt liv och försöka hitta andra likasinnade och få en ”frihetsboll” i rullning, eller så kan du välja att förbli en frivillig slav, till folk som varken förtjänar eller har rätt till vår underkastelse. Vi har alla olika omständigheter. Men om ingen kastar av sig sina kedjor, så kommer det inte att bli bättre. Och om du en dag finner dig själv helt maktlös och kontrollerad som en maskin, kom ihåg att en gång i tiden hade du valet att inte låta det gå dithän.

Jag hoppas att du kommer med oss, och börjar lära dig hur du kan kapa de bojor du och dina föräldrar satte på dina ben. Det börjar med att se skillnaden på verklighet och tankar och att inse VAD och VEM du är.

Kent